Till min gamla basgrupp

till basgruppen: vill bara säga att jag inte har glömt av er! ni e för goa, och vi hade det verkligen trevligt och kul på alla sätt ihop! den "nya" skolan har verkligen tagit mig med storm, så jag har knappt hunnit tänka på annat. hoppas ni kan förlåta mig för att jag inte kunnat komma på fester, fikor och annat... hoppas att ni inte glömmer mig! N och J: jag läser era bloggar, bara så ni vet.. jag kan ALLT om era liv.... ;) och N; tack! det var du som fick MIG att börja blogga, och det känns jättebra.
puss

Det är så gött med snön!! igår skrev jag en halv, barnslig sång om hur levande man känner sig när det snöar, regnar och blåser. tänk vad tråkigt om det hade varit samma väder och helt vindstilla alla dagar....

Jag önskar ibland att jag var en bättre husmor/hemmafru (det blir mer bortafru nu när jag pluggar) spelar liksom ingen roll hur mycket man VILL att det ska vara fint hemma. blommorna vissnar, dammet lagrar sig och disken växer... igår, när jag äntligen fick tummen ur och tvättade så höll jag på hela dagen, eller från fyra till nio, och det finns fortfarande tvätt kvar!! jag längtar till vecka 9. då är jag ledig nästan hela veckan, och då ska det minsann vara fint hemma hos oss.

Jag tänker mycket på min syster A nu. hon mår bra vad jag vet just nu, men för några dagar sedan så var hon på sjukhus och hade en nära-döden-upplevelse. hon åkte in för en jobbig urinägsinfektion (hon har precis fött barn) och fick antibiotika som hon inte tålde, och va nära att stryka med... sen blev det bättre, läkarna skickade hem henne, och då fick hon en ny attack, eller chock, och fick åka akut in med ambulans igen. vilken rysare! det är verkligen läskigt när någon man älskar råkar ut för något. tanken på att hon kunde dö var fruktansvärd...

Idag hade jag en jätterolig lektion! en kille som heter Staffan Mossenberg jobbar med olika slags ljudteknik, och han tycker att det finns musik i alla slags ting, saker, prylar... vad som helst! han har bl.a. gjort konststycken med hjälp av en massa glassbilar på avenyn i gbg, 100 brummande harley davidsons, och en massa annat. idag på lektionen så fick vi (fem pers) göra ett solostycke inför varandra i två minuter, och det enda vi fick använda oss av var en stol. det var riktigt skönt och nytänkande faktiskt... att dra stolen, skrapa den och göra ljud av olika slag med stolen. jag fick en massa roliga idéer... man kan ju verkligen använda sig utav precis allt, när man gör musik. spännande!

tackar du alltid bilar som släpper förbi dig över ett övergångsställe?? Jag tänkte på det idag, att jag faktiskt inte gör det alltid. men det tycker jag att man borde. och vad finns det för anledning att inte göra det? det är inte direkt svårt att lyfta på armen i en sekund några gånger om dan.... det var bara nåt jag tänkte på.

schöss!